31 oktober 2012

Lagar eller gemensamma regler eller...


Jag tycker det är märkligt att man ägnar pengar och tid åt att undersöka om föräldrar vill ha gemensamma regler för alkohol och tonåringar. Folkhälsoinstitutet publicerade på sin hemsida i dagarna en sådan undersökning

Vi fick ju ganska nyligen en ny alkohollag som slår fast att alkohol under 20 år i princip inte är tillåtet. Så här lyder paragrafen 9:
 Alkoholdrycker får inte lämnas som gåva eller lån till eller bjudas den som inte har fyllt 20 år. I fråga om folköl gäller dock motsvarande den som inte har fyllt 18 år.
   Det är dock tillåtet att bjuda den som inte har uppnått föreskriven ålder på en mindre mängd alkoholdryck under förutsättning att förtäring sker på platsen och under ordnade förhållanden samt det med hänsyn till den unges ålder och utveckling och omständigheterna i övrigt framstår som försvarligt.
Borde inte Tänk Om-kampanjen ägna lite mer energi åt att föra ut denna uppfattning som till och med resulterat i en lag i lite större omfattning? Och att i mindre omfattning försöka få det till att detta är något som föräldrar själva bör bilda sig en uppfattning och handlingsnorm om?

Huvudregeln i lagen är ju - bjud inte och langa inte till barn. De är inte socialt mogna att hantera alkohol.

19 september 2012

Strukturer som stödjer hälsosamma matval






I den rapport som Statens folkhälsoinsitut publicerade om folkets hälsovanor , men sedan drog tillbaka kunde man läsa att svenska folkets kostvanor inte förbättrats nämnvärt.

Att ändra vanor hör till det svåraste man kan ge sig på inom folkhälsoarbete. Alternativet till att påverka människor till individuella förändringar är då att ändra strukturer. Inom kostområdet skedde en sådan förändring i samband med ransoneringen under andra världskriget. Varor som socker, fett och tobak krävde statlig tilldelning med ransoneringskort och tillgången för individen begränsades. Detta ledde till en folkhälsovinst i forma av minskad hjärt- kärldödlighet.. (Källa: s 58 här)

Nu är väl ransonering i nuvarande samhällsläge uteslutet. Det som återstår är att förändra prisbild på nyttiga varor och onyttiga livsmedel, vilket föreslagits, men inte kommit till konkret handling ännu. Det som skulle ha störst effekt vore en socker- och fettskatt eftersom nyttiga livsmedel redan är relativt billiga.

Information är här som på andra områden nödvändig för att skapa förståelse och acceptans, men ger små om ens några förändringar i beteende. Och de eventuella resultat som år av information kring tallriksmodell och minskat intag av onyttiga fettsorter givit, raderades ju bort av en vurm för LCHF-diet och den "smörbrist" som uppstod.





08 september 2012

I varje fall en månad om året


I oktober månad manar bland andra tidningen Norran i Skellefteå till en Sober Oktober. Det är efter förebild från bland annat Australien  som haft detta under några år. Projektet är att se som ett folkhälsoprojekt som vill sätta alkoholen i fokus.

Och visst det är säkert en nyttig erfarenhet för många av oss att prova en alkoholfri månad någon gång då och då. Inte minst för att bättre förstå hur socialt knutna till alkoholvanor vi egentligen är.

ledarplats i tidningen redogörs sakligt och nyktert för bakgrunden, med historiskt hög alkoholkonsumtion och åtföljande skador för individ och samhälle. Förhoppningen att många hänger på är nog inte helt tagen ur luften. En omröstning på hemsidan finns som i dagsläget haft 172 röstande, varav tre fjärdedelar nog kan tänka sig vara med.

En annan kampanj som också skulle betyda mycket för folkhälsan vore att minska berusningsdrickandet, året om. Det handlade siffrorna om på förra inlägget. För din omgivning och folkhälsans skull. Håll dig till högst 5 repsketive 4 glas vid varje tillfälle. Och under 14 respektive 9 glas en normalvecka.

Trevligare helg, så!

29 augusti 2012

14 9 5 4






Ja, vad är nu det här då? Någon som har ett tips? De hänger ihop på något sätt.

03 augusti 2012

Ta tillvara





Det här fönstret fångade mig på Skansen i juni i år. Någon hade plockat en sommarbukett av det enklaste slag. Vinden rörde den ljusa gardinen och den mjuka träytan, sliten till sidenlyster av årtiondens avtorkning lyste varmt gul.

Stannade upp lite, kände efter, innan jag fortsatte ut bland alla turisterna.

30 juli 2012

När betydligt färre röker lyser mobilen


En oväntad (?) konsekvens av att så mycket färre röker är att "tändarhaven" vid känslosamma låtar på livespelningar nu ersatts av den lilla lysdioden i mobilen. Se bara här på den fantastiska konserten med Bruce Springsteen lördag 28 juli i Göteborg. En bit in i klippet lyser det rejält på läktarna. ( Se särskilt ca 2 min in i klippet). drygt 60 000 såg evenemanget.

18 juni 2012

Om "Våga fråga" - Varför fråga?!


Just nu pågår en kampanj för att ungdomar skall "våga fråga"http://vagafraga.nu/ om kondom när de har sex. Jag skall ärligt säga att jag inte alls förstår kampanjens huvudbudskap och vill berätta en anekdot från 1990-talets kampanjer.

Vi var ute på en studiedag och berättade om kondomer, sexuellt överförda sjukdomar och så. Länge hade jag haft en bild som jag, fram till den dagen, tyckte var bra.
- Att använda kondom skall vara som att använda bilbälte. Man bara sätter på det när man sätter sig i bilen. Utan att egentligen tänka så mycket om varför, hur och när.

Den dagen var det en ung man i bakre ledet i lokalen som efter en stund räckte upp handen:
- Du, sa han, det här om bilbälte. Om det är så att bilen liksom redan börjat rulla då, skall man bromsa, försöka styra eller hoppa av i farten. Jag kommer ihåg att jag tyckte svaret var så roligt och det kom så djupt från hjärtat att jag faktiskt inte vet vad jag svarade.

Men en sak kvarstår - varför fråga? Det är väl bara att göra?  Och om man har en kampanj som problematiserar frågan. Spär man inte på fördomar och knepiga beteenden då? För om man får svaret nej - skall man bromsa, försöka styra eller hoppa av i farten?


22 maj 2012

Punktmarkera förskolebarn med polis?

I dagens GP skriver två folkpartister i Göteborg Ann Catrine Fogelgren och Cecilia Wigström om FP:s nya plan för hur "Unga på glid" skall kunna fångas upp. Ett utdrag ur artikeln kan bara läsas som att det vore bra om socialtjänst och polis punktmarkerar vissa barn i förskoleålder.

"Redan på förskolan behövs samarbete mellan socialtjänst och polis som kan följa barnet genom skoltiden."

Vad är detta! Och har artikelförfattarna ens läst igenom det de skrivit! Sedan fortsätter man med en grov flört till den utbrända socialarbetarkåren - ni kan få höjda löner. Det fick dom i förra veckan 2,6 procent, ungefär en femhundring Och nästa gång frågan kommer på tal är tidigast om ett år.

Artikeln speglar en så djup okunnighet om de grundläggande orsakerna till ungdomars sociala svårigheter att man häpnar. Jag trodde att minmikravet på en svensk folkvald oavsett ställning åtminstone var att man har inledningsparagraferna i vår grundlag i bakhuvudet och där står ju i 2:a paragrafen:

"Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa."  

Så några mer omfattande socialpolitiska studier behövs inte. Arbete, bostad och utbildning. Så basic är det faktiskt. Och med de förutsättningarna kan föräldrar lättare axla det föräldraansvar som skribenterna nu vill reducera till att de skall medverka i socialtjänstens utredningar.

"...det ska vara obligatoriskt att medverka i socialtjänstens utredningar och använda orossamtal genom hembesök. "



Sen kanske en telefonkontakt med närmsta polisstation eller socialkontor hade kunnat ge en vink om hur vi hanterar småbarn med sociala problem. Polisen tänker nog i vart fall inte punktmarkera dem på förskolan!

16 maj 2012

Varför man inte kan tacka nej om regeringen bjuder

 


Kommer ni ihåg Margareta Winberg från Sundbyberg som lite förvånad tackade ja till en middagsinbjudan från regeringen.

Nu har förklaringen kommit och den finns på regeringens websida, se bilden ovan. För vad händer om man tackar nej till kakor från regeringen? Jo då fungerar inte regeringen.se längre. Och vem vill väl orsaka en regeringskris?









02 maj 2012

Ska det vara så här?!

Låg och lyssnade på radion igår kväll och hörde det här programmet "

Ingen är vän med en fattig


http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4091&artikel=5082768

Ett av de starkaste radioprogram jag lyssnat till på länge. Det handlade om Frida och hennes kamp för en rättvisare tillvaro.
Frida är 25 år och har jobbat på krogen sedan hon var 14. Hon har serverat, diskat, städat, blandat drinkar och suttit i kassan.
Frida behöver tre olika jobb för att pengarna ska räcka till mat och hyra. Men hon vet aldrig när hon ska jobba. Oftast blir hon inringd på ett par timmars varsel. Fast anställning har hon aldrig varit i närheten av. Nu ringer telefonen inte lika ofta; i flera veckor är den tyst.
Fridas stjäl toapapper på restauranger och börjar sälja sina möbler. Hon har inte råd med mat och rasar i vikt. Hennes stora dröm är att bli barnprogramledare i tv, men om inte telefonen ringer snart kommer hon att bli hemlös.


Känslomässigt? Ja! Starkt? Ja! Väcker engagemang? Ja!

Känner du att du orkar lyssna, så gör det.

24 april 2012

Bibliotekens betydelse för folkhälsan


På några orter i Sverige diskuteras just nu nedläggning av de lokala biblioteken. Så t.ex. i Majorna/Linné i Göteborg. Bibliotekens betydelse för läsning, för kunskap och som demokratiska institutioner kan nog inte överskattas. Ursprunget till dagens mindre stadsdels- och bybibliotek var de sockenbibliotek som kom till på bred front under mitten av 1800-talet .

I det moderna Internetbaserade kunskapssamhället har biblioteken fått än fler funktioner. En av dem är att vara mötesplats i lokalsamhället. Ett kravlöst, gratis ställe för inspiration, rekreation och som teknikförmedlare med publika datorer för dem som behöver och som kanske inte har hemma.

Många bibliotek har också särskilda resurser för folkhälsa - Hälsolots, hälsohörna och annan samling av hälsorelaterad information.

Men den viktigaste funktionen ur folkhälsoperspektivet är nog ändå mötesplatsens, den kravlösa som man kan besöka och känna sig delaktig i samhället tillsammans med andra människor och som inte har några kommersiella mål.

20 april 2012

Sätt folkhälsan i fokus

Debattartikel införd i Borås Tidning 11 mars 2012:

I veckan samlas företrädare för kommuner och sjukvård i Sjuhärad för att diskutera samverkansavtalet på folkhälsoområdet. Utgångspunkten är en revisionsrapport som visar att samarbetet varit en framgång, men att ambitionerna överstiger resurserna.

Med mina dryga 25 år som folkhälsoarbetare har jag sett hur folkhälsoarbetet som term och, i begränsad mån, verksamhet har etablerat sig som en del av kommunernas arbete. När jag började var det inom hälso- och sjukvården med påverkan av levnadsvanor som kärnuppgift.
Arbetet har varit framgångsrikt och vi kan se påtagliga förbättringar som minskad rökning och lägre alkoholkonsumtion bland tonåringar. Olycksfall och skador har också minskat. I det riktigt långa perspektivet har vi haft enorma framgångar på folkhälsans område i Sverige. Spädbarnsdödligheten har minskat från 15 procent på 1850-talet till dagens några få promille. Återstående medellivslängd vid födelsen var då ca 40 år och är idag drygt 80.

Folkhälsoarbetet har en hemvist i kommunerna eftersom så mycket av den kommunala verksamheten bidrar till god folkhälsa: Allt från system för vatten och avlopp till utbildning, miljöskydd och stöd till förenings- och kulturliv. Och sjukvårdens lagstadgade uppdrag att skapa god hälsa i befolkningen, utförs till en del med fördel ute i kommunerna.

Ambitionerna överstiger dock vida de resurser som ställs till förfogande. I mitt 25-årsperspektiv är har de ekonomiska resurserna nästan stått still sedan primärvårdsreformen i Älvsborgs län på 1980-talet. Det är på tiden att vi höjer folkhälsoarbetet till en högre prioritet också ekonomiskt och börjar tänka i termer av investeringar i folkhälsa.

Den stora framtida utmaningen ligger i ojämlikheten i hälsa. Förändringarna mot mer hälsosamma levnadsvanor har slagit igenom mer hos välutbildade och människor med goda eller mycket goda inkomster. Ojämlikheten i hälsa visar sig på ett drastiskt sätt i den starkt segregerade Göteborgs kommun där medellivslängden mellan dem som Askim och dem bor i nordöstra stadsdelarna skiljer sig med nära 10 år. Barnen i dessa områden har helt olika levnadsvillkor och därmed väldigt ojämlika framtidsutsikter. Sådana skillnader finns även i sjuhäradsområdet, men de är inte så tydliga, delvis beroende på att vi inte mäter dem.

Utmaningarna inom levnadsvanor finns kvar och den viktigaste just nu är den alltför höga alkoholkonsumtionen, speciellt bland de äldre tonåringarna och de unga vuxna. 40 procent av eleverna i årskurs två på gymnasiet dricker alkohol på en skadlig nivå.
För att föra folkhälsofrågorna framåt behövs investeringar i folkhälsa och en resursmässig fokusering på angelägna områden. En metod att åstadkomma detta vore att man avsätter en procent av driftbudgeten öronmärkt för just detta. Det skulle göra att folkhälsofrågorna får en ordentlig skjuts uppåt på den kommunala agendan och att ambitioner och konkreta åtgärder kan gå mera i takt

Nu blir det spännande att se om representanterna från de ekonomiskt tyngda kommunerna och hälso- och sjukvården förmår att ta folkhälsoarbetet till en ny nivå. Det kanske är just nu, när krisen knackar på dörren som vi skall investera oss in i framtiden? Eller hur tror ni man tänkte i det utfattiga 1800-talets Sverige när skolväsende och järnvägsnät byggdes upp och vi hade en 15 -procentig spädbarnsdödlighet?


21 mars 2012

För hög dödlighet bland narkotikaberoende

Inom narkotikapolitiken har det däremot aldrig funnits något intresse för vetenskap. Det viktiga är inte att uppnå resultat, utan vara renlärig i tron på nolltolerans. Att missbruket inte minskar för att man fängslar och trakasserar missbrukare spelar ingen roll.
Läs gärna resten av Johannes Forsbergs krönika också.

Det är inte ofta en krönikör i Expressen intresserar mig, men det här stycket är väl värt att läsa. Folkhälsoståndpunkten i detta sammanhang är väl bara en - människors lika värde:
Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.
 Eller?

23 februari 2012

Folkhälsan och den sociala hållbarheten

I förra inlägget utlovade jag att komplicera diskussionen kring hållbarhet ytterligare. Så här tänkte jag.

För både ekologisk hållbarhet och ekonomisk hållbarhet finns någon slags balans inbyggd i begreppet. Tydligast är väl det när det gäller ekologisk hållbarhet. Den utgår ju från en balans mellan vad vi tar ut från naturens resurser och vad som återskapas. Att inte förorena så att balansen rubbas. Att inte ta ut mer än vad som återbildas. Att återanvända ändliga resurser.

Ekonomiskt hållbart - ja även där finns väl en slags balans. Tillgång/efterfrågan. Debet/kredit.  Ja ni vet.

Men hur blir det då med social hållbarhet? Var finns balansen i det begreppet? Skall det råda balans där också? Är det maktbalans? Är det balans mellan människors olika inkomster - hur stora skillnader är acceptabla långsiktigt? Balans mellan människors olika möjligheter?

Sören Olsson skriver om social hållbarhet på Göteborgs stads hemsida. Socialt hållbar utveckling S2020 Han tar bland annat upp social  hållbarhet i betydelsen att kommunen, eller kommundelens har förmåga att lösa sina problem. Om man inte har balans mellan lokal problemlösningsförmåga och de problem man möter, ja då är det i längden inte hållbart. Hela hans text hittar du här. Han för dessutom ett intressant resonemang om det egentligen är så fruktbart att tala om socialt hållbar utveckling. Går vi verkligen mot högre sociala nivåer?

Så tillsammans med det jag skrev i förra inlägget har vi nu en välfärdsdimension, en dimension av mänskliga rättigheter och en dimension av verkställd demokrati. Visst blev det som utlovat, än mer problematiskt?

05 februari 2012

Ett socialt hållbart samhälle vad menar vi då?


Var på VG-regionens konferens häromdagen, Samling för ett socialt hållbart samhälle. En stor skara proffesionella; folkhälsoarbetare, politiker och planerare samlade för att inspireras.
Jag var nog inte den ende som kände mig osäker på vad det där med social hållbarhet egentligen är.

Wikipedia skriver att "Social hållbarhet, som handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls."
Och grundläggande mänskliga behov - ja för individen det får väl bli Maslow då?
  1. kroppsliga behov
  2. behov av trygghet
  3. behov av kärlek och gemenskap
  4. behov av uppskattning
  5. behov av självförverkligande 
Och så lite mänskliga rättigheter ovanpå det.

Några regionpolitiker beskriver konsekvenser av att samhället inte är socialt hållbart nämligen ojämlikheten i hälsa i en debattartikel i GP och utlovar 100 konkreta åtgärder.
 
Vi gör det inte alltid så lätt för oss vi folkhälsoentusiaster?

I nästa inlägg skall jag jämföra det här med de övriga två komponenterna i hållbar utveckling . Jag lovar, det blir inte mindre komplicerat.