Bibliotekens betydelse för folkhälsan

På några orter i Sverige diskuteras just nu nedläggning av de lokala biblioteken. Så t.ex. i Majorna/Linné i Göteborg. Bibliotekens betydelse för läsning, för kunskap och som demokratiska institutioner kan nog inte överskattas. Ursprunget till dagens mindre stadsdels- och bybibliotek var de sockenbibliotek som kom till på bred front under mitten av 1800-talet .

I det moderna Internetbaserade kunskapssamhället har biblioteken fått än fler funktioner. En av dem är att vara mötesplats i lokalsamhället. Ett kravlöst, gratis ställe för inspiration, rekreation och som teknikförmedlare med publika datorer för dem som behöver och som kanske inte har hemma.

Många bibliotek har också särskilda resurser för folkhälsa - Hälsolots, hälsohörna och annan samling av hälsorelaterad information.

Men den viktigaste funktionen ur folkhälsoperspektivet är nog ändå mötesplatsens, den kravlösa som man kan besöka och känna sig delaktig i samhället tillsammans med andra människor och som inte har några kommersiella mål.

Sätt folkhälsan i fokus

Debattartikel införd i Borås Tidning 11 mars 2012:

I veckan samlas företrädare för kommuner och sjukvård i Sjuhärad för att diskutera samverkansavtalet på folkhälsoområdet. Utgångspunkten är en revisionsrapport som visar att samarbetet varit en framgång, men att ambitionerna överstiger resurserna.

Med mina dryga 25 år som folkhälsoarbetare har jag sett hur folkhälsoarbetet som term och, i begränsad mån, verksamhet har etablerat sig som en del av kommunernas arbete. När jag började var det inom hälso- och sjukvården med påverkan av levnadsvanor som kärnuppgift.

Arbetet har varit framgångsrikt och vi kan se påtagliga förbättringar som minskad rökning och lägre alkoholkonsumtion bland tonåringar. Olycksfall och skador har också minskat. I det riktigt långa perspektivet har vi haft enorma framgångar på folkhälsans område i Sverige. Spädbarnsdödligheten har minskat från 15 procent på 1850-talet till dagens några få promille. Återstående medellivslängd vid födelsen var då ca 40 år och är idag drygt 80.

Folkhälsoarbetet har en hemvist i kommunerna eftersom så mycket av den kommunala verksamheten bidrar till god folkhälsa: Allt från system för vatten och avlopp till utbildning, miljöskydd och stöd till förenings- och kulturliv. Och sjukvårdens lagstadgade uppdrag att skapa god hälsa i befolkningen, utförs till en del med fördel ute i kommunerna.

Ambitionerna överstiger dock vida de resurser som ställs till förfogande. I mitt 25-årsperspektiv är har de ekonomiska resurserna nästan stått still sedan primärvårdsreformen i Älvsborgs län på 1980-talet. Det är på tiden att vi höjer folkhälsoarbetet till en högre prioritet också ekonomiskt och börjar tänka i termer av investeringar i folkhälsa.

Den stora framtida utmaningen ligger i ojämlikheten i hälsa. Förändringarna mot mer hälsosamma levnadsvanor har slagit igenom mer hos välutbildade och människor med goda eller mycket goda inkomster. Ojämlikheten i hälsa visar sig på ett drastiskt sätt i den starkt segregerade Göteborgs kommun där medellivslängden mellan dem som Askim och dem bor i nordöstra stadsdelarna skiljer sig med nära 10 år. Barnen i dessa områden har helt olika levnadsvillkor och därmed väldigt ojämlika framtidsutsikter. Sådana skillnader finns även i sjuhäradsområdet, men de är inte så tydliga, delvis beroende på att vi inte mäter dem.

Utmaningarna inom levnadsvanor finns kvar och den viktigaste just nu är den alltför höga alkoholkonsumtionen, speciellt bland de äldre tonåringarna och de unga vuxna. 40 procent av eleverna i årskurs två på gymnasiet dricker alkohol på en skadlig nivå.

För att föra folkhälsofrågorna framåt behövs investeringar i folkhälsa och en resursmässig fokusering på angelägna områden. En metod att åstadkomma detta vore att man avsätter en procent av driftbudgeten öronmärkt för just detta. Det skulle göra att folkhälsofrågorna får en ordentlig skjuts uppåt på den kommunala agendan och att ambitioner och konkreta åtgärder kan gå mera i takt

Nu blir det spännande att se om representanterna från de ekonomiskt tyngda kommunerna och hälso- och sjukvården förmår att ta folkhälsoarbetet till en ny nivå. Det kanske är just nu, när krisen knackar på dörren som vi skall investera oss in i framtiden? Eller hur tror ni man tänkte i det utfattiga 1800-talets Sverige när skolväsende och järnvägsnät byggdes upp och vi hade en 15 -procentig spädbarnsdödlighet?

För hög dödlighet bland narkotikaberoende

Inom narkotikapolitiken har det däremot aldrig funnits något intresse för vetenskap. Det viktiga är inte att uppnå resultat, utan vara renlärig i tron på nolltolerans. Att missbruket inte minskar för att man fängslar och trakasserar missbrukare spelar ingen roll.

Läs gärna resten av Johannes Forsbergs krönika också.

Det är inte ofta en krönikör i Expressen intresserar mig, men det här stycket är väl värt att läsa. Folkhälsoståndpunkten i detta sammanhang är väl bara en - människors lika värde:

Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.

 Eller?

Folkhälsan och den sociala hållbarheten

I förra inlägget utlovade jag att komplicera diskussionen kring hållbarhet ytterligare. Så här tänkte jag.

För både ekologisk hållbarhet och ekonomisk hållbarhet finns någon slags balans inbyggd i begreppet. Tydligast är väl det när det gäller ekologisk hållbarhet. Den utgår ju från en balans mellan vad vi tar ut från naturens resurser och vad som återskapas. Att inte förorena så att balansen rubbas. Att inte ta ut mer än vad som återbildas. Att återanvända ändliga resurser.

Ekonomiskt hållbart - ja även där finns väl en slags balans. Tillgång/efterfrågan. Debet/kredit.  Ja ni vet.

Men hur blir det då med social hållbarhet? Var finns balansen i det begreppet? Skall det råda balans där också? Är det maktbalans? Är det balans mellan människors olika inkomster - hur stora skillnader är acceptabla långsiktigt? Balans mellan människors olika möjligheter?

Sören Olsson skriver om social hållbarhet på Göteborgs stads hemsida. Socialt hållbar utveckling S2020 Han tar bland annat upp social  hållbarhet i betydelsen att kommunen, eller kommundelens har förmåga att lösa sina problem. Om man inte har balans mellan lokal problemlösningsförmåga och de problem man möter, ja då är det i längden inte hållbart. Hela hans text hittar du här. Han för dessutom ett intressant resonemang om det egentligen är så fruktbart att tala om socialt hållbar utveckling. Går vi verkligen mot högre sociala nivåer?

Så tillsammans med det jag skrev i förra inlägget har vi nu en välfärdsdimension, en dimension av mänskliga rättigheter och en dimension av verkställd demokrati. Visst blev det som utlovat, än mer problematiskt?

Ett socialt hållbart samhälle vad menar vi då?

Var på VG-regionens konferens häromdagen, Samling för ett socialt hållbart samhälle. En stor skara proffesionella; folkhälsoarbetare, politiker och planerare samlade för att inspireras.
Jag var nog inte den ende som kände mig osäker på vad det där med social hållbarhet egentligen är.

Wikipedia skriver att "Social hållbarhet, som handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls."
Och grundläggande mänskliga behov - ja för individen det får väl bli Maslow då?

1. kroppsliga behov
2. behov av trygghet
3. behov av kärlek och gemenskap
4. behov av uppskattning
5. behov av självförverkligande 

Och så lite mänskliga rättigheter ovanpå det.

Några regionpolitiker beskriver konsekvenser av att samhället inte är socialt hållbart nämligen ojämlikheten i hälsa i en debattartikel i GP och utlovar 100 konkreta åtgärder.
 
Vi gör det inte alltid så lätt för oss vi folkhälsoentusiaster?

I nästa inlägg skall jag jämföra det här med de övriga två komponenterna i hållbar utveckling . Jag lovar, det blir inte mindre komplicerat.

Pojkars minskade alkoholkonsumtion - framgång för folkhälsoarbete bedrivet på många plan

I rapporten Skolelevers drogvanor för 2011 (hela .pdf-filen) kan man hitta diagrammet nedan:

Om man för en stund bortser från hur detta mått räknas fram och en del brister i det. Och det kan man göra eftersom mätsättet i varje fall varit samma över tid,  kan man konstatera något riktigt roligt, för oss som arbetar med folkhälsa.

På en tio-årsperiod har vi med gemensamma krafter i Sverige lyckats få ned alkoholkonsumtionen bland pojkar-unga män med ca 60 procent i årskurs 9 och med knappt 20 procent på gymnasiet.

Under samma period har vi upplevt att tillgängligheten ökat väsentligt, köpkraften höjts och exponeringen av alkohol i reklam och medier ökat enormt.

Jag tycker vi borde lyfta fram detta goda exempel på framgång i ett folkhälsoarbete som bedrivs på många plan, fantasifullt, uthålligt och av engagerade folkhälsoarbetare.  

God Jul och Gott Nytt!

Ottawa charter - återupplevt

Jag läste Ottawa charter, WHO:s dokument från 1986 om hälsofrämjande arbete häromdagen. Det var länge sen sist och det blev en stor upplevelse - faktiskt.
Framförallt var det det här avsnittet som drabbade mig eftersom det kändes helt rätt, var så välformulerat och till sist - i år är det precis 25 år sedan jag själv började i folkhälsobranschen. Så det är väl bara att bjuda vidare - läs, njut och fundera sedan över om det inte är dags i att vi i Sverige tar steget mot Folkhälsoarbete ver. 2.0 !

Moving into the Future
Health is created and lived by people within the settings of their everyday life; where they
learn, work, play and love. Health is created by caring for oneself and others, by being able to
take decisions and have control over one's life circumstances, and by ensuring that the society
one lives in creates conditions that allow the attainment of health by all its members.

Caring, holism and ecology are essential issues in developing strategies for health promotion.
Therefore, those involved should take as a guiding principle that, in each phase of planning,
implementation and evaluation of health promotion activities, women and men should
become equal partners.

En bra, ny föreläsning finns här som gör det hela än mer begripligt. 8 väl värda minuter.


Foto: Simon Blanck

Ibland blir det riktigt, riktigt bra

Tänk vad många dåliga reklamfilmer med alltför tydliga budskap, alltför enkla historier och alltför självklar miljö man sett. Och så kommer den här neddimpande bara sådär...
Den här filmen från Systembolaget visar spelet mellan en förälder och en tonåring kring langning. Den är bra, mycket bra så  se den och sprid den!

Måste folkhälsa för äldre ha en så paternalistisk utgångspunkt?

Har börjat med ett för mig delvis nytt arbetsområde inom folkhälsan. Äldre och folkhälsa. Mina förra erfarenheter från området ligger uppemot 25 år tillbaka i tiden, fall och olycksförebyggande bland äldre i Trollhättan i slutet av 80-talet.
Läser man på så handlar området om hembesök, fallskador, rörlighet för äldre, rätt kost för äldre och liknande.


Min praktiska empiri talar ett helt annat språk, varje kulturevenemang jag varit på de senaste veckorna befolkas företrädesvis av målmedvetna damer i en uppskattad ålder av minst 65-70 år. De pensionärer jag träffat i mitt arbete har en energi och livslust som vissa dagar gjort mig avundsjuk och piggat upp, mig.

Min slutsats blir - folkhälsa för äldre måste bli något helt annat än ett omhändertagande med huvudet på lut och ett överhurtigt tilltal. För i den gruppen finns en outforskad potential som vi nog bara sett början på.

Några infall;
mor- och farföräldrars betydelse i det drogförebyggande arbetet gentemot barn-barn?
kultur- och livskunskapslektionerna - perspektivgivare?
samlevnadsarbetet - leva tillsammans, hur gör man?
folkhälsoarbete med små resurser - vad ska man prioritera?
vi är vana, men ni skapade välfärden, vad ska vi vara rädda om i den?



PS.

Om vaccinationer av unga flickor

Uppdaterat 28 oktober
 Nu börjar några andra argument komma fram i debatten: SvD, SvD

I dagarna rapporterar SR att ett upphandlingsbeslut av vaccin mot HPV-virus återigen har överklagats och därmed försenat vaccinationskampanjen. Medierna har hakat på och intervjuat upprörd gynekolog och dito representant för RFSU.

Men kanske är det så att tonläget är alltför högt. SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering gjorde för några år sedan en kritisk utvärdering av denna vaccinationskampanj. Man kom fram till att kunskapsunderlaget för satsningen på ca 200 miljoner/år, var väl tunt.

I den välrenommerade tidskriften JAMA reses också några kritiska synpunkter som avvägningen mellan nytta och risk med vaccinationen.

Kanske borde åtminstone RFSU ha läst på lite mer innan man uttalar sig så starkt.

Och som ofta när det gäller folkhälsa - har alternativa användningar av de stora resurserna på allvar övervägts - ökad användning av kondom?

Det sociala kontraktet - du ställer upp för samhället, samhället ställer upp för dig

Jean-Jacques Rousseau publicerade principerna för det sociala kontraktet 1762. Det filosofiska inlägget handlade om individens förhållande till staten och gick ut på:

Each of us places his person and authority under the supreme direction of the general will, and the group receives each individual as an indivisible part of the whole...

För ett par år sedan talade jag med en mycket ledsen ung kvinna som för tredje gången blivit bortlottad när hon sökt till läkarutbildningen i Göteborg. Hon hade alla formella kvalifikationer, extremt bra betyg. Men lotten föll inte till hennes fördel. Vilka signaler sänder det till våra ungdomar? Hur kan vi någonsin tro att vi skapar de nödvändiga bryggorna mellan generationer med sådant agerande!

En pappa vars son nyss gått ur gymnasiet berättade för mig hur svårt det var att förklara för grabben som inte hade överbetyg, men som verkligen lagt manken till, gjort som alla sagt till honom att göra. Kanske till och med något över sin förmåga kämpat sig igenom gymnasiet. Varför kunde han nu inte få en högskoleplats inom något av de områden han sökt till? Som pappan sa - han har gjort allt vi sagt till honom att göra, han har gjort allt som lärarna sagt till honom att göra, ändå går han nu dag efter dag utan jobb, utan fortsatt utbildning.

På något vis har vi ju ett underförstått avtal med våra ungdomar om att de skall sköta skolan, studera, kämpa, sköta sig och genom att göra så så kommer de att få en framtid i vårt samhälle. Och så får de gå CV-skrivarkurser på arbetsförmedlingen!

Jag tror vi skall upprätta ett tydligt, ömsesidigt, socialt kontraktet med våra ungdomar. Sopa undan dimridåerna om hur stor ungdomsarbetslösheten är, den är för stor i varje stund som den innebär att ungdomar får ett - Nej, du behövs inte, du räcker inte till, du duger inte, du kan inte, du har för liten erfarenhet...

Och går det inte på annat sätt får vi alla maka på oss lite, så att de unga ges plats, den plats de kämpat för och som vi faktiskt lovat dem.

Montesquieu´s klimatlära avdammad som förklaring till ungdomsdrickande

I den senaste drogvaneundersökningen i USA var det delstaten Vermont som utmärkte sig som den stat där det fanns störst andel ungdomar som drack alkohol före den legala åldern. Utah var den stat där andelen var lägst. När fenomenet skall ges en förklaring så anses den långa vintern  i Vermont, med brist på roliga aktiviteter för ungdomar, bidra till fenomenet.

En tänkbar referens finns att hämta i den gamla klimatläran med Montesquieu som upphovsman. Det är det lokala klimatet som avgör vilket statsskick och anda som finns hos befolkningen.

Att det skulle vara så mycket roligare att vara ungdom i Utah`s torra, varma klimat är nog inte hela sanningen. Snarare att 70 procent av befolkningen är mormoner, som helt tar avstånd från alla droger.

Alkoholbruk hos ungdomar styrs av tillgänglighet och sociala normer i ett komplicerat samspel, snarare än väder även om lågt drickande vid enstaka tilfällen som på Valborg ofta hänger samman med kyla och blåst.

Utopisk utvecklingsplan för ungdomsmottagningar

Det är roligt att läsa saker på nätet ibland - speciellt om man själv inte är drabbad. Vad sägs om den här sköna formuleringen i jämställdhetens tecken från Landstinget i Värmlannd och deras utvecklingsplan för ungdomsmottagningarna i länet från 2007:

Det behövs en fortsatt satsning för att nå pojkar/unga män. En rimlig målsättning vore att 20 % av besöken blev pojkar inom en tvåårsperiod. De insatser som redan görs behöver ses över och utvärderas och nya idéer bör prövas

Jag överlåter till läsaren att fantisera över vilka insatserna skall vara, och hoppas att tjejer som vill besöka en ungdomsmottagning i Värmland inte tar det här förbättringsområdet alltför bokstavligt.

Sodom och gomorra har fått allvarlig konkurrens

 

När sexvaneundersökningen UNGKAB skulle presenteras av SvD så drabbades uppenbarligen redaktören av matematisk black-out. I min mobil kunde man läsa texten ovan, som en slutstas dragen av undersökningen. Problemen som UNGKAB har med representativitet fick plötsligt en helt ny dimension. 

Undersökningen sägs ju vara den största på länge i Sverige med sina 15 000 svarande, men  det hjälper inte om man som man gjort här inte använt ett representativt urval. 

"Genom det stora antalet svarande ger den ändå ökad kunskap som kan bidra till att ytterligare förbättra de nationella, regionala och lokala insatserna för att bevara ungas sexuella hälsa samt förebygga hiv och andra sexuellt överförda infektioner (STI) bland ungdomar och unga vuxna." skriver man på hemsidan. 

Och det liksom SvD:s slutsats bör man ta med en stor nypa skepsis.

Tänk om politiker också...

Så här skulle en kampanj också kunna se ut (bilden digitalt modifierad):

Det verkar som att alkoholpropositionens förslag om att fortsatt tillåta ungdomar under 18 år att dricka alkohol går igenom. Staten har under våren och sommaren genom FHI bedrivit en stort upplagd kampanj om att föräldrar skall "tänka om". Men det har de nog i stor utsträckning redan gjort. Troligen kan den sänkta alkoholkonsumtionen hos yngre tonåringar till stor del kan sättas på kontot ansvarsfulla föräldrar.

Däremot verkar politiker i beslutande ställning ha svårt att vara framtidsinriktade och ansvarsfulla när det gäller denna viktiga sociala fråga. Varför skall det vara så svårt att sätta ned foten och vara lite normativ i sin lagstiftning när det gäller alkohol?

Man måste väl ändå kunna vrida lite på perspektiven och fråga sig: Vilken tonåring får ett livslångt trauma av att inte bli bjuden den lilla mängd alkohol på bröllopet som beskrivs i propositionen? Känns det inte rent av pinsamt att vara riksdagsman och dividera om sådan futtigheter?

Tonåringar är inte socialt mogna att handskas med alkohol och de bör därför skyddas från den, så enkelt är det ju!

Tänk om - att aktivt avstå

Kanske borde jag inte skriva om detta utan låta det passera, men jag kan inte låta bli. Tänk om är en kampanj som bland annat FHI, Polisen, Systembolaget och IOGT-NTO står bakom. Där tycker man att  man skall: "Aktivt avstå från att köpa ut alkohol till ungdomar under 20 år."

Jag har hängt upp mig på att det numera inte räcker med ett ord - man måste ha en förstärkning också. Det räcker inte med att inte köpa ut, man måste aktivt inte köpa ut.

Hur gör man då? Jag har alltid avstått köpa ut. Och jag blev tillfrågad av ett par grabbar för några år sedan utanför Systemet i Borås. Ja, jag avstod och samtidigt tänkte jag att de här två unga männen, ur deras synvinkel, knappast kunde ha valt en sämre person att fråga. Så jag skrattade och sa; Nej, aldrig i livet och gå nu härifrån. Var då Nej:et, att avstå, och uppmaningen att de skulle upphöra med sina försök att bli langade till, det "aktiva"?

Jag har frågat kampanjsajten Tänk om - skall bli kul att höra vad de svarar.

Ha en skön helg!

PS - jag fick svar från kampanjledningen: De tyckte också att det var lite tveksamt med förstärkningsordet, men pekade på att det gäller för föräldrar att vara lite extra vaksamma. Sen gillade dom min insats utanför systemet i Borås. Jag tycker det var ett OK svar.

Ett land utan minister för folkhälsa?

Vi har ingen folkhälsominister längre i Sverige.
Maria Larsson kommer att ha ansvar för folkhälsofrågorna även i fortsättningen uppger Drugnews, men hur skall vi tolka förändringen?

Låt oss bli lite Kreml-ologer (ja, jag särskriver för att underlätta för dem som inte levde på 60-talet när detta  nästan var vetenskap)

Blir det lättare för en minister utan den tyngande titeln folkhälsominister, att driva genom den "nya alkoholpolitiken", den med svagt folkhälsoansvar och starkt näringspolitiskt ansvar?

Moderaterna, det överlägset största partiet i alliansen har nu stärkt greppet ytterligare över ekonomin. Borg har fått stöd(?) av en mycket nyrekryterad moderat som fått bli finansmarknadsminister. Finansmarknaden, den är viktig.

Om moderaterna tyckt att folkhälsa var viktigt för vårt lands fortsatta utveckling, ja då hade de tagit det området själva, nu lämnar man det till regeringens minsta parti. Och för att de skall förstå sin och frågans plats så tar man bort titeln?

Och låt oss spekulera och fantisera lite till. Får vi se en ännu nyare folkhälsopolitik? Snart är vi på nyast och då är det stopp, då får man gå över till Folkhälsopolitik 1.0, 1.1, 1.4 (jo! om man hittar på något extra får man hoppa över i sifferserien)

Kommer ni ihåg de gamla folkhälsomålen med riktning (Trygg och säker sexualitet...), som byttes mot målområden. Kanske är det dags att bli moderna på allvar - ge ut målen som appar, lätta att uppdatera efter senaste vindkantringen och med vidhängande uppmaningar till allmogen.

Ja, vi får se, spännande det här.

Smart för att kontakta Folkhälsoinstitutet?

Kan du svara rätt på uppgiften Hur mycket är 9 - sju? Jag kunde det, då kom jag också åt en skyddad e-postadress på Folkhälsoinstitutet. Tanken med detta är naturligtvis inte att lindrigt smarta personer skall utestängas från att nå Institutets tjänstemän via e-post, utan ett tekniskt sätt att minska SPAM. (Klicka på länken så har du samtalsämne till kaffet i em.)

Roligt att upptäcka i varje fall, en sådan här vanlig, men solig dag i folkhälsoarbetets tjänst.

Men varför överallt?!

DN refererar idag regeringsrättens dom som ger en bio tillstånd att servera alkohol när det visas direktsänd opera där. Den "aktuella målgruppen inte är att betrakta som en publik som ”bedöms förorsaka problem i form av onykterhet eller oordning.”

Men nu kanske det också bör vägas in att även en sådan publik skulle må bra av att vila levern nån gång emellanåt? Det är tröttsamt att hälsoskälen för alkoholpolitiken så sällan vägas in, liksom solidariteten. Personer med alkoholproblem som de lyckas bemästra i vardagen kan snart inte gå ut och roa sig någonstans, utan att behöva exponeras för alkohol.

Skall sedan smakskäl, eller vilken samhällsklass man tillhör, få avgöra vad som skall tillåtas eller inte - kanske får vi snart se rockkonserter direktsända till bio - vin och öl då också eller duger inte publiken?

Och så till frågan varför? Måste njutning av kultur alltid ledsagas av alkohol - är det omöjligt att njuta, uppleva, beröras, och känna kultur utan alkoholdimma?

SvD och Sydsvenskan tar också upp frågan.

Japan och medellivslängden

Läser i bladen att man inte kan hitta  230 000 japaner i hög ålder. Det verkar röra sig om ett pensionsfusk i jätteskala. Myndigheterna skulle bland annat uppvakta en åldring som uppnätt 111 år, men det visade sig att de kom lite sent till hans födelsedagskalas. Mannen hade avlidit redan för 30 år sedan.

Japan ligger på andraplats i ligan över högst medellivslängd. Får vi se en nedflyttning nu?