Folkhälsan och den sociala hållbarheten

I förra inlägget utlovade jag att komplicera diskussionen kring hållbarhet ytterligare. Så här tänkte jag.

För både ekologisk hållbarhet och ekonomisk hållbarhet finns någon slags balans inbyggd i begreppet. Tydligast är väl det när det gäller ekologisk hållbarhet. Den utgår ju från en balans mellan vad vi tar ut från naturens resurser och vad som återskapas. Att inte förorena så att balansen rubbas. Att inte ta ut mer än vad som återbildas. Att återanvända ändliga resurser.

Ekonomiskt hållbart - ja även där finns väl en slags balans. Tillgång/efterfrågan. Debet/kredit.  Ja ni vet.

Men hur blir det då med social hållbarhet? Var finns balansen i det begreppet? Skall det råda balans där också? Är det maktbalans? Är det balans mellan människors olika inkomster - hur stora skillnader är acceptabla långsiktigt? Balans mellan människors olika möjligheter?

Sören Olsson skriver om social hållbarhet på Göteborgs stads hemsida. Socialt hållbar utveckling S2020 Han tar bland annat upp social  hållbarhet i betydelsen att kommunen, eller kommundelens har förmåga att lösa sina problem. Om man inte har balans mellan lokal problemlösningsförmåga och de problem man möter, ja då är det i längden inte hållbart. Hela hans text hittar du här. Han för dessutom ett intressant resonemang om det egentligen är så fruktbart att tala om socialt hållbar utveckling. Går vi verkligen mot högre sociala nivåer?

Så tillsammans med det jag skrev i förra inlägget har vi nu en välfärdsdimension, en dimension av mänskliga rättigheter och en dimension av verkställd demokrati. Visst blev det som utlovat, än mer problematiskt?

Ett socialt hållbart samhälle vad menar vi då?

Var på VG-regionens konferens häromdagen, Samling för ett socialt hållbart samhälle. En stor skara proffesionella; folkhälsoarbetare, politiker och planerare samlade för att inspireras.
Jag var nog inte den ende som kände mig osäker på vad det där med social hållbarhet egentligen är.

Wikipedia skriver att "Social hållbarhet, som handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls."
Och grundläggande mänskliga behov - ja för individen det får väl bli Maslow då?

1. kroppsliga behov
2. behov av trygghet
3. behov av kärlek och gemenskap
4. behov av uppskattning
5. behov av självförverkligande 

Och så lite mänskliga rättigheter ovanpå det.

Några regionpolitiker beskriver konsekvenser av att samhället inte är socialt hållbart nämligen ojämlikheten i hälsa i en debattartikel i GP och utlovar 100 konkreta åtgärder.
 
Vi gör det inte alltid så lätt för oss vi folkhälsoentusiaster?

I nästa inlägg skall jag jämföra det här med de övriga två komponenterna i hållbar utveckling . Jag lovar, det blir inte mindre komplicerat.