24 augusti 2010

Integritet, nytta eller bara propaganda?


DN har idag tagit upp frågan om de "frivilliga" drogtesterna i skolan. Jag instämmer i ledarens slutsats: "Det kan finnas mer effektiva sätt att förebygga droger bland unga som inte innebär en kränkning." 

Det finns många skäl att inte ha slumpmässiga drogtester i vår svenska skola. Här är de viktigaste:


Skolan är en av de viktigaste institutionerna i samhället för att förmedla vår demokrati till det växande släktet. Därför måste skolan alltid gå i bräschen för demokratiska metoder och verka i demokratisk anda. Demokrati bygger bland annat på respekt för individens integritet och att beslut och åtgärder är fattade på demokratiska grunder. Drogtester är mycket omdiskuterade och anses av skolverket strida mot vår grundlag, detta borde vara tillräckligt för att avstå.

Det andra skälet är nyttan - så länge frivilliga och förtroendeskapande åtgärder för att hjälpa ungdomar som hamnat i drogbruk inte uttömts, skall man inte börja använda tvivelaktiga metoder utan dokumenterad nytta.(Detaljer läs i min tidigare blogg här)

De som nu förespråkar drogtester högt och lågt brukar inte hänvisa till vetenskapligt eller erfarenhetsmässigt visad nytta, utan verkar mest mena att här gäller det att visa musklerna mot dem som försöker trotsa våra förbud. Det kallas i alla andra sammanhang för propaganda och brukar vara förbehållet diktaturer.

09 augusti 2010

Rikta insatserna åt rätt håll för att minska langningen


DN skriver idag om att langningsbrotten ökat kraftigt. Som vanligt när det gäller brottsstatistik så kan det handla om ökat antal anmälningar likaväl som en ökad reell brottslighet. Oavsett vilket så är problemen med langning till unga ett stort problem. Det är ju inte rimligt att nästan 25 procent av tonåringar i 9:an och drygt 40 procent av dem går i tvåan på gymnasiet, varav flertalet inte fyllt 18 när undersökningen gjordes, kan berusa sig en gång i månaden eller oftare.

Man kan se ett ökat antal unga som tas in för alkoholförgiftning. 1998 behandlades 22 pojkar och 18 flickor i åldern 15-19 år per 10.000 invänare för alkholförgiftning. År 2009 var de siffrorna 27 respektive 28, alltså en mycket tydlig ökning, speciellt för flickorna (Folkhälsoistitutet, databas). En tänkbar orsak till de ökade förgiftningsfallen kan vara att ungdomar i högre utsträckning berusar sig på spritdrycker. När man ändå tar kontakt med en langare som har fullt sortiment, kan man ju likaväl gå på starkaste varan?

Antilangningskampanjerna har hittills riktat sig till bara två kategorier av langare  nämligen;  föräldrar och ölkallen med mobilnumret. Föräldrar står sannolikt inte för några större volymer av langad alkohol. Ölkallen sannolikt för större, men han är inte ensam. Ungdomars främsta källa är enligt CAN:s drogvanemätningar (s.140 bl.a.) främst personer som ungdomar känner; syskon, äldre kompisar och kompisars kompisar.
Ett sätt att  nå de grupperna är visa på vilket stort ansvar man tar på sig när man langar. Att man inte är hygglig, utan utsätter unga människor för stora risker. Ett bra diskussionsmaterial som gymnasieskolan kan ta upp bland eleverna i de här frågorna behövs som en förebyggande insats. Ungdomar som slutar gymnasiet står på tröskeln att ges samhällets förtroende att köpa alkohol på systembolaget. De behöver förberedas på vad det ansvaret innebär. Föräldrar till gymnasieelever bör naturligtvis också ta upp de här frågorna med sina barn. Inte minst för att skydda yngre syskon eller släktingar. En tuffare syn från rättsväsendet på langningsbrott skulle kanske också stärka den allmänna moralen här.

Det andra är att följa upp unga människor som tagits in för avgiftning bättre.  Föräldrar till dessa ungdomar bör involveras och ges stöd i sin fostrargärning.

Däremot bör man inte starta brottsutredningar efter det att unga kommit under vård, det skulle  innebära en rädsla för att söka vård och därmed utsätta unga för ökade risker.

Sen bör man också komma ihåg att totalt sett har ungdomsdrickandet minskat se mitt tidigare blogginlägg om detta.
Även rapport tar upp frågan här,
liksom GP

02 augusti 2010

Tänk, kära nån tänk...


För några dagar sedan hade HIV-rådet en helsida i DN med det här utseendet. Texten löd "Tänk med det stora huvudet i sommar". En sådan sida i DN kostar på vardagar 305 000 kr och på fredag-söndag 311 000 kr. (källa)
En enkel fråga:

Vad har man tänkt sig att annonsen skall resultera i? Att någon kommer på att förnuftet skall styra istället för känslorna - som om inte alla män visste det redan.

Annonsen odlar dessutom en fördomsfull attityd mot män, något som en statligt finansierad organisation inte borde ägna sig åt.

När jag diskuterar kondomutdelning med ungdomsmottagningar så är en vanlig invändning mot större generositet just bristen på pengar. Hur många gratiskondomer hade inte betalningen för en sådan här annons givit - med större potentiell nytta i kampen mot sexuellt överförda infektioner.