Integritet, nytta eller bara propaganda?

DN har idag tagit upp frågan om de "frivilliga" drogtesterna i skolan. Jag instämmer i ledarens slutsats: "Det kan finnas mer effektiva sätt att förebygga droger bland unga som inte innebär en kränkning." 

Det finns många skäl att inte ha slumpmässiga drogtester i vår svenska skola. Här är de viktigaste:


Skolan är en av de viktigaste institutionerna i samhället för att förmedla vår demokrati till det växande släktet. Därför måste skolan alltid gå i bräschen för demokratiska metoder och verka i demokratisk anda. Demokrati bygger bland annat på respekt för individens integritet och att beslut och åtgärder är fattade på demokratiska grunder. Drogtester är mycket omdiskuterade och anses av skolverket strida mot vår grundlag, detta borde vara tillräckligt för att avstå.

Det andra skälet är nyttan - så länge frivilliga och förtroendeskapande åtgärder för att hjälpa ungdomar som hamnat i drogbruk inte uttömts, skall man inte börja använda tvivelaktiga metoder utan dokumenterad nytta.(Detaljer läs i min tidigare blogg här)

De som nu förespråkar drogtester högt och lågt brukar inte hänvisa till vetenskapligt eller erfarenhetsmässigt visad nytta, utan verkar mest mena att här gäller det att visa musklerna mot dem som försöker trotsa våra förbud. Det kallas i alla andra sammanhang för propaganda och brukar vara förbehållet diktaturer.

Rikta insatserna åt rätt håll för att minska langningen

DN skriver idag om att langningsbrotten ökat kraftigt. Som vanligt när det gäller brottsstatistik så kan det handla om ökat antal anmälningar likaväl som en ökad reell brottslighet. Oavsett vilket så är problemen med langning till unga ett stort problem. Det är ju inte rimligt att nästan 25 procent av tonåringar i 9:an och drygt 40 procent av dem går i tvåan på gymnasiet, varav flertalet inte fyllt 18 när undersökningen gjordes, kan berusa sig en gång i månaden eller oftare.

Man kan se ett ökat antal unga som tas in för alkoholförgiftning. 1998 behandlades 22 pojkar och 18 flickor i åldern 15-19 år per 10.000 invänare för alkholförgiftning. År 2009 var de siffrorna 27 respektive 28, alltså en mycket tydlig ökning, speciellt för flickorna (Folkhälsoistitutet, databas). En tänkbar orsak till de ökade förgiftningsfallen kan vara att ungdomar i högre utsträckning berusar sig på spritdrycker. När man ändå tar kontakt med en langare som har fullt sortiment, kan man ju likaväl gå på starkaste varan?

Antilangningskampanjerna har hittills riktat sig till bara två kategorier av langare  nämligen;  föräldrar och ölkallen med mobilnumret. Föräldrar står sannolikt inte för några större volymer av langad alkohol. Ölkallen sannolikt för större, men han är inte ensam. Ungdomars främsta källa är enligt CAN:s drogvanemätningar (s.140 bl.a.) främst personer som ungdomar känner; syskon, äldre kompisar och kompisars kompisar.
Ett sätt att  nå de grupperna är visa på vilket stort ansvar man tar på sig när man langar. Att man inte är hygglig, utan utsätter unga människor för stora risker. Ett bra diskussionsmaterial som gymnasieskolan kan ta upp bland eleverna i de här frågorna behövs som en förebyggande insats. Ungdomar som slutar gymnasiet står på tröskeln att ges samhällets förtroende att köpa alkohol på systembolaget. De behöver förberedas på vad det ansvaret innebär. Föräldrar till gymnasieelever bör naturligtvis också ta upp de här frågorna med sina barn. Inte minst för att skydda yngre syskon eller släktingar. En tuffare syn från rättsväsendet på langningsbrott skulle kanske också stärka den allmänna moralen här.

Det andra är att följa upp unga människor som tagits in för avgiftning bättre.  Föräldrar till dessa ungdomar bör involveras och ges stöd i sin fostrargärning.

Däremot bör man inte starta brottsutredningar efter det att unga kommit under vård, det skulle  innebära en rädsla för att söka vård och därmed utsätta unga för ökade risker.

Sen bör man också komma ihåg att totalt sett har ungdomsdrickandet minskat se mitt tidigare blogginlägg om detta.
Även rapport tar upp frågan här,
liksom GP

Tänk, kära nån tänk...

För några dagar sedan hade HIV-rådet en helsida i DN med det här utseendet. Texten löd "Tänk med det stora huvudet i sommar". En sådan sida i DN kostar på vardagar 305 000 kr och på fredag-söndag 311 000 kr. (källa)
En enkel fråga:

Vad har man tänkt sig att annonsen skall resultera i? Att någon kommer på att förnuftet skall styra istället för känslorna - som om inte alla män visste det redan.

Annonsen odlar dessutom en fördomsfull attityd mot män, något som en statligt finansierad organisation inte borde ägna sig åt.

När jag diskuterar kondomutdelning med ungdomsmottagningar så är en vanlig invändning mot större generositet just bristen på pengar. Hur många gratiskondomer hade inte betalningen för en sådan här annons givit - med större potentiell nytta i kampen mot sexuellt överförda infektioner.

Där som sädesfälten böja sig för vinden...

Debatten om gårdsförsäljning av alkohol gick vidare i gårdagens Studio ett Cecilia Kviding från Kvänum tyckte att man måste förstärka upplevelsen av turistandet på landsbygden genom att ge möjlighet att på plats köpa den alkohol som man sett hur den produceras.

Låt mig ironisera lite över detta - den stora produktionen av råvara för alkohol sker på Sveriges potatis- och sädesåkrar, inte på det fåtal ställen som lyckas klämma fram något hundratal liter vin. Skall upplevelsen av att kika på dessa arealer också förstärkas genom att man kan handla sitt lokalt producerade brännvin eller vodka där?

Möjligheten att köpa lokalt producerad alkohol på plats saknar betydelse både för turismen och för den enskilde bondens ekonomi eftersom det handlar om så ytterst små volymer.

Det blir lätt fånigt om man försöker dra in upplevelser och turism i den här frågan. Kom ihåg att vi har dispens från EU att få ha våra systembolag - den dispensen hänger på en mycket skör tråd om vi själva luckrar upp monopolet. Var varsam om den folkhälsoinriktade alkoholpolitiken!

Unga dricker mindre - varför är det inte intressant?

Uppdaterad 2010-07-10
CAN presenterade i förrgår sensationellt låga siffror för ungdomars alkoholkonsumtion. Inte sedan mätningarna började på 1970-talet har så många unga killar avstått från att dricka.
Borde det inte vara hett stoff för de större tidningarna och kommenteras i positiva ordalag? Speciellt det faktum att minskningen gäller framförallt killar? Nej de flesta refererar med en skeptisk hållning till resultatet - de "påstår att de dricker mindre".


Aftonbladet har en notis på några få rader - alla hämtade från TT.

Borås Tidning tvivlar också på undersökningens resultat och har rubriken "Unga påstår att de super mindre" För att förstärka intrycket av att man nog inte skall lita på det här har man en enkät "Tror du att denna undersökning stämmer?" Hittills har ingen besvarat den enkäten.

Även Sydsvenskan har en tvivlande rubrik: "Unga säger att de super mindre"
DN unnar denna nyhet bara en liten notis.

När det nu verkar som det engagerade förebyggande arbete för att minska ungdomars alkoholbruk verkar bära frukt, då borde väl det uppmärksammas mer positivt och därmed uppmuntras?

Länk till undersökningen

Så tilltalas en väletablerad medelklass

Jag har tidigare skrivit om den nya alkohollagens bjudregler och menade då att det bästa vore att inte tillåta att man bjuder unga under 18 år på alkohol. Det uttrycks i lagen som huvudregeln, men regeringen har inte heller i det slutliga förslaget vågat ta steget fullt ut, utan serverar ett undantag:

"Det är dock tillåtet att bjuda den som inte har uppnått föreskriven ålder på en mindre mängd alkoholdryck under förutsättning att förtäring sker på platsen och under ordnade förhållanden samt det med hänsyn till den unges ålder och utveckling och omständigheterna i övrigt framstår som försvarligt."
Förslaget till ny Alkohollagen 3 kap 9§, 3st

Det vore spännande att få höra hur juristerna resonerat här - vad är försvarligt och i så fall varför?

Varifrån kommer egentligen kraven på att det skall vara tillåtet att bjuda barn och ungdomar på alkohol? Enligt en SORAD-undersökning stödjer en stor majoritet uppfattningen att man inte skall bjuda.

Ja kanske ger texten i proppen en fingervisning om när kraven på "omständigheterna i övrigt" är uppfyllda och som pekar mot de finare salongerna:

"Inte heller finns det skäl att tro att det i allmänhet skulle vara skadligt att en ungdom i de övre tonåren får ett glas vin till familjens söndagsmiddag eller vid högtidliga tillfällen. Att bjuda ungdomar under 18 år på starksprit får däremot anses vara direkt olämpligt och riskabelt, liksom att över huvud taget bjuda barn och yngre tonåringar på alkohol. "

Så en kaffekask i skogen eller på fisketuren kan utan vidare dömas ut, liksom en öl och chips med farsan till fotbollen på TV:n på lördagen. Det växande släktet skall fostras till finrumsdrickande. Något annat vore "oförsvarligt".

Vad säger att det ena kan vara så fel och det andra så rätt? När det mest konsekventa och logiskt rimliga vore ingen alkohol före 18, punkt!

---

För er som vill fördjupa er - här är mina källor

Propositionen med den nya alkohollagen
Lagrådets yttrande

Även Borg vill höja skatt

Foto: Pawel Flato, regeringens web-plats

Drugnews meddelar att även vår finansminister Borg i ett tal på handelshögskolan i Göteborg idag, aviserat höjda avgifter på tobak och alkohol i framtiden.

Den uppfattningen hade han ju redan för länge sedan, men känner sig kanske lite extra inspirerad och uppmuntrad av de konservativa kollegorna i Danmark?

Minskad alkoholkonsumtion för ett rikare Danmark

Nu föreslår den ombildade, konservativa, danska regeringen att det skall bli dyrare att dricka och röka i Danmark.
Enligt DN så skall landet finnas bland de 10 rikaste länderna före år 2020 och en väg dit är att satsa på folkhälsan på detta vis.

Livssstilsgenomslag!

När DN-Söndag på flera sidor tar upp riskbruk av alkohol, så får man ett genomslag som vi folkhälsoarbetare bara kan drömma om. Med mer än 500 000 läsare på helgerna når man väldigt många.
Artiklarna är också välskrivna, faktamässigt bra uppbyggda och bör med sin sakliga ton kunna få många att fundera och kanske förändra sin livsstil lite grann.
Exemplet skulle kunna tas efter av många som arbetar med riskbruk i kommuner och landsting. Ge er lokaltidning hjälp, material och uppslag. Kanske nappar de!
Eller varför inte använda den egna hemsidan till lite mer lättläst i frågan?
Det finns bättre alternativ än broschyrerna i vårdcentralens väntrum!

Varför skall det vara OK att bjuda barn på sprit?

Just nu pratar Maria Larsson om lagrådsremissen för den nya alkohollagen. I förslaget säger man att man även i framtiden får bjuda barn på alkohol. Enstaka glas och under ordnade förhållanden, sägs det, liksom att det står klart att det inte kan vara till skada.

Hur skall någon kunna veta när det är risk för skada?
Vad är ett glas alkoholdryck? Är ett enstaka glas brännvin OK att ge till en 10-åring?

Man kan ju tänka tvärtom också!
Vilka skador får barn i 17-årsåldern som får alkoholfritt i glaset vid storasysters bröllop istället för champange, som de andra bröllopsgästerna bjuds på?

Varför är det så svårt att dra en tydligare gräns - en gräns som många tonåringar tror redan finns, nämligen att man inte får dricka innan man är 18 år?

Jag tycker att lagstiftning ibland måste våga vara mer normledande. Så var det med barnmisshandelslagstiftingen och sex-köpslagen. Exempel där Sverige är ett föregångsland.

Så därför borde man satt en absolut gräns - ingen alkohol före 18 år. Även i hemmet och även på storsyrrans bröllop.

Synd att fega ur nu när man har chansen.

PS - gårdsförsäljning av alkohol skall utredas vidare - bra Maria, där visar du på varsamhet med vår alkoholpolitik. SVD skriver om detta.

Lagrådsremissen finns här - om bjudregeln på s.10 i pdf-filen

Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar

Se det här klippet från UR om de slumpvisa drogtesterna som börjar på Brinellgymnasiet i Nässjö i vår. Den intervjuade skolchefen anser uppenbarligen att eftersom lagen inte passar hans ideologiska uppfattning, så bör den ändras och innan dess gör han som han tycker är bäst.

I ljuset av de konventioner och ramlagar som borde vara vägledande för den viktiga samhällsbärande verksamhet som en skola utgör, borde ställningstagandet varit ett helt annat. Nämligen att driva frågan på ett demokratiuskt godtagbart sätt genom opinionsbildning och liknande.


Skolsköterskan har dessutom också anledning att ta sig en funderare. Hälso- och sjukvårdslagen stadgar ju att hälso- och sjukvård skall bedrivas med respekt för den enskildes integritet (§2). Frågan är hur ansvarsnämnden skulle ställa sig till att hon genomfört urinprov i strid med denna portalparagraf och en tillsynsmyndighets uttryckliga mening att proven är olagliga.


Som en liten påminnelse om vad som gäller i frågan några citat:

Artikel 16 FN:s barnkonvention

1. Inget barn får utsättas för godtyckliga eller olagliga ingripanden i sitt privat- och familjeliv, sitt hem eller sin korrespondens och inte heller för olagliga angrepp på sin heder och sitt anseende.
2. Barnet har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden eller angrepp.

Skollagen 2§

Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med
grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar
inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde
och respekt för vår gemensamma miljö.
....

aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom
mobbning och rasistiska beteenden.

Drogtester, det finns fler problem än integritet

I ett välskrivet inlägg från Skolinspektionen i SvD står man på sig och hävdar att slumpmässiga drogtester av elever i skolor strider mot lagen. En del kommuner hävdar motsatsen och överklagar som Landskrona. En fråga som diskuteras mycket är integritetsaspekten och det är Skolinspektionens huvudinvänding. Det är bra, det är en viktig aspekt, men det finns flera.

• Är det effektivt om man med effektivt menar att det faktiskt får ungdomar att avstå från droger?

Hittills har jag inte sett några entydiga vetenskapliga belägg för att de föreslagna testerna skulle ha den stora effekt som motiverar nackdelarna i form av integritetsintrång, misstro mot skolan som institution och misstro mot samhällets goda avsikter och frivillig behandling.

• Kan man testa för droger i skolan?

Flera droger har en kort omsättningstid i kroppen. För cannabis kan man bara se spår efter enstaka sporadiska intag 2-3 dagar efter intaget. För amfetamin är denna period också 2-4 dagar. För den som vill veta mer om detta kan man läsa i de nationella riktlinjerna för missbruksvård s. 107 ff
Detta innebär i praktiken att man kommer att få svårt att få positiva test om drogbruket försiggår då och då på helger.

• Den tredje invändningen är - vad gör vi med det vi upptäcker?

Har vi verkligen använt den frivilliga vägen till hjälp och stöd för många ungdomar som använder droger maximalt? Storstädernas köer till behandling talar inte för det. Och på småorter är problemen kanske till och med värre, men syns inte för det blir inte det stora antalet. Där kan det dessutom finnas stora kompetensbrister av samma skäl. Varför skall vi då upptäcka något för att sedan inte göra något åt det. Det är inte etiskt försvarbart!

Nej, de här kommunernas ihärdighet verkar ha någon annan bakgrund - prestige?

Varsamhet i alkoholpolitiken

Nu pågår diskussionen om gårdsförsäljning av alkohol. Jordbruksministern, "svenska vinkännare" bland andra, tror att det skulle ge landsbygden en uppsving att få sälja lokalt producerad alkohol i den egna butiken. Frågan kan verka fjuttig - siffran 30-tal producenter nämns.

Men är den det? EU har ögonen på oss när det gäller Systembolagets ensamrätt att sälja alkohol över disk. EU tycker inte om denna ordning, men har tills vidare funnit sig i det folkhälsoargument som Sverige haft: Genom monopol på försäljning skaffar sig Sverige ett skydd för folkhälsan.

Så om man nu luckrar upp monopolet, ja då kanske det blir droppen som ger EU chansen att ta bort den rätt vi nu har. Och då får det genast mycket stora konsekvenser, vi får fritt fall och alkohol i livsmedelsbutikerna. Så ovarsamt får man inte handskas med vår alkoholpolitik!

Råd för att komma ihåg

Minnesramsor är ofta individuella. De passar för mitt minnes sätt att organisera sig och kanske inte för min nästas. Vilket skall illustreras.

En bekant kunde bara inte komma ihåg hur det var med klockan på sommar- och vintertid, utan fick alltid ringa Fröken ur för att få det hela rätt. Då tipsades hon av en väninna med den enkla frasen: - Sommmartid ställer vi fram trädgårdsmöblerna och vintertid ställer vi tillbaks dem. Gör likadant med din klocka och spara därmed pengen det kostar att ringa fröken ur. Väninnan blev glad och tänkte imponera på sin man.

I söndags ringde hon min bekant och tonläget indikerade att allt var inte bra. Hon hade glatt förklarat för sin man att nu när sommartiden skulle upphöra skulle man ställa in trädgårdsmöblerna, för att när vintertiden upphör, ställa ut dem igen. Maken undrade dels på vilket sätt det skulle påverka klockan och dels varför de möbler som redan stod inne skulle flyttas igen. Väninnan hade ingen bra förklaring på någotdera.

- Hur hänger det där med in och ut samman med klockan, undrade väninnan nu lite desperat, medan mannen ringde fröken ur, på sin mobil, så som de brukade i den familjen.

Från viskning till tystnad - är det bra?

I dagens DN får vi reda på att skolan skall sluta med ANT-undervisning. Den anses inte ha någon effekt.

Jag deltog som skolinspektör i den granskning av den svenska skolans drogundervisning som genomfördes 1999. Det är den enda så omfattande undersökning som gjorts de senaste 10-15 åren om vad som verkligen försiggår i den svenska skolan på detta område.

Vi kom då fram till att bland annat elevperspektivet, målstyrningen och skolpersonalens kompetens var viktiga utvecklingsområden för en undervisning med bättre kvalité.

Mitt eget intryck från granskningen var att det gjordes alldeles för lite - något som också kom fram i det sk. sex-kommunsförsöket som Folkhälsoinstitutet gjorde för några år sedan.

I CAN:s mätningar av hur mycket undervisning man får i grundskolan var det 2008
hälften som uppgav att de inte får någon ANT-undervisning alls. 1986-87 var denna siffra 20 procent. Det är alltså redan rätt tyst i skolan kring de här frågorna.

Restriktioner på alkoholområdet som höga priser, åldersgränser, få servereingstillstånd är de effektivaste medlen för en låg alkoholkonsumtion. Det är så gott som alla överens om, men den hållningen måste motiveras sakligt och det är här skolan kommer in.

Det är naturligtvis helt galet att sluta informera om alkohol och droger i skolan. Hur tror någon att vi skulle klarat att genomföra alla de restriktioner som idag finns när det gäller rökning, om vi inte haft en kunnig och upplyst allmänhet som accepterat restriktionerna eftersom de fått gedigen kunskap bland annat genom skolan?

Andra som bloggat om detta: Mikael Andersson, JN, Helenes blogg

Förebyggandets dilemma

-Varför skall jag vaccinera mig, det verkar ju inte bli någon epidemi av svininfluensan?
I den här meningen ligger något av det förebyggande hälsoarbetets stora svårighet. Det verkar ju helt logiskt - om det inte verkar bli någon som insjuknar, varför skall jag då förebygga sjukdom?
Men det var ju just det - för att inte mängder av människor skall insjukna så måste man vaccinera, innan de gjort det. För har epidemin väl börjat rulla - ja då hjälper inte vaccinationen!
I dagens SvD kan man läsa om vad en fullt utvecklad epidemi skulle kunna innebära; 400 000 sjuka på en och samma vecka och kanske 4 000 i behov av en sjukhussäng

Resonemanget är inte ovanligt. Vi som arbetar med förebyggande arbete möter det både hos enskilda individer och hos tjänstemän och politiker i kommunerna.

- Varför skall jag ha cykelhjälm när jag inte brukar cykla omkull?, varför skall jag ha kondom som aldrig har haft en könssjukdom?
Och på det kommunala planet; varför skall vi satsa på förebyggande verksamhet när vi har så många problem att ta hand om?

Medicinen heter ihärdighet och trovärdighet. Att inte tröttna på att motivera och att dokumentera goda insatser så att man kan visa att det man gjort haft effekt.

Tulipanaros - lätt att säga men svårt att göra, det medges, men viktigt för att driva arbetet vidare.

Cykeln ger avdrag om den är fastskruvad

Malin Siwe DN, kommenterar vänsterpartiets förslag att göra det avdragsgillt för arbetsgivare att ge sina anställda en cykel. Hon tycker det är paternalistiskt. Hon kommenterar dock inte det faktum att om cykeln ifråga är fastskruvad i golvet på ett gym, så är cyklandet avdragsgillt.
Det måste väl ända vara bättre för folkhälsan med friluftscykling till jobbet, i jobbet och på fritiden än att cykla på stället till hög musik inomhus, någon gång i veckan?
Och avdragsrätten för tjänstebilar... nej, förlåt det var ju cyklar vi skulle prata om idag.

Den omtänksamma bryggerinäringen

Bryggerierna skall skärpa sin reklamregler och detta av omtanke om ungdomen:
- Vi är verkligt oroade för ungdomsfyllan och tycker det är jätteviktigt att unga inte super sig dödfulla, säger Cecilia Giertta, vd för Sveriges Bryggerier.(DN091001)
Ja, men det var ju bra - hur skulle det se ut om kunderna, nuvarande eller framtida, dog ut?
Reklamen skall inte heller associera alkohol med våldsamt, aggressivt eller farligt beteende. Ja, men det var ju synd, det kanske till och med hade varit bra, så man får en klar bild av hur man kan bli när man dricker alkohol!

Så det kan bli när en branschorganisation försöker förbättra sitt sociala rykte!

Kan attityd kommenderas fram?

I dagens DN annonserar regeringsrepresentanter att man tänker se till att attityderna till psykisk sjukdom förändras. Företag och attitydambassadörer skall engageras och annonskampanjer startas. Syftet är vällovligt, men visst är det så att attityder skapas ute i en vardag där det i verkligheten finns plats för alla.

En bättre arbetsmarknadspolitik som gav plats för alla, inte bara de allra mest högpresterande skulle skapa naturliga möten mellan människor av olika slag och därmed tolerans och förståelse. En skola som inte slår ut och segregerar barn, ger personlig utveckling och skapar förståelse för olikhet.

Det är för mycket kampanj och för lite drömmar och visioner i politiken. Jag säger som kaninen som hamnade i korseld, kan ni inte sluta skjuta snart?

Varm höst med förseningar

Svenska Dagbladet meddelar från presskonferens med Socialstyrelse, regering och Smittskyddsinstut att tack vare den milda hösten så är influensaepidemin försenad. Och det var ju lägligt för det är ju influensavaccinet också!

Och kanske, kanske behöver vi bara ett enda stick - och då kan vi dela med oss av vaccinet till andra länder, för vi har ju beställt två var.

Folkhälsoministern har spanat och sett att folk tvättar händerna som aldrig förr - folk... (det är alltså inte feminister, och vänsterintellektuella meddelar hennes partiledare i DN

Och dom är en överhet (som gott kan få lite influensa?).

Vi lever i den bästa av världar, säg inte annat.